jag visar nästan alltid bilder på Lykke, och speciellt nu när mamma och pappa är i Tyskland och jag umgås med ungen dygnet runt. Det är så svårt att misslyckas om man tar foton på henne.. kanske är därför. Anyways. Bild nummer 1235867362.
Förresten, för att klaga lite, så försämras färgerna supermkt när man laddar upp dem på blogg.se. Synd.

dags för middag.

Också var jag hemma från Pernillas halloweenfest. Det blev lyckat.
Jag hade tänkt klä ut mig till något så orginellt som vampyr, så jag köpte ett par tjusiga löständer. Jag blev lagom besviken sen när jag upptäckte att de var gjorde för barn som kanske skulle vara, fyra, fem? Jag såg inte ett dugg läskig ut. Mer skrattretande, typ som en köttätande apa. Löständerna rök.

Slutresultat. Förutom att en halvliter blod fastnade på både gafflar, skedar och glas under middagen.

Moa var också orginell.

Anna-belle och Johanna. Blodigt och fint.

Jag tycker igentligen inte alls om att använda blixt på kameran, men, jaja.
Förresten fick vi världens läskigaste (läs; gulligaste) efterrätt, som jag inte fick någon bild på. Det var typ urgröpta apelsiner, med utskurna ögon och mun likt en pumpa. I med glass, chokladsås och obehagliga godismaskar och there it is. haha. intresseboken, jag vet.

vet inte vad som gick fel, men jag kan inte ladda upp bilden i större format
Anyways. Det är måndagkväll, första kvällen det här höstlovet, och guess what? Jag passar småsyskon! wiho! Antar att man lär sig av sina misstag, Lykke och potatismos är ingen bra kombo.
Bättre blir det imorgon... Halloweenfest hos Pernilla, och det gillar vi. Jag saknar dock läskig halloween-utstyrsel, så det ska jag införskaffa det första jag gör imorgon. Jag längtar lite smått redan, hehe.

Hej. Dags för uppdate. det händer inte ofta. men det händer.
För tillfället känner jag mig antagligen som minst nittionioprocent av alla barn gör just nu. kanske någon enstaka vuxen känner igen sig också. Trött på skolan, trött på att gå upp tidigt, trött på att duscha, göra läxorna, tugga frukostflingorna och koka tevatten. Kanske lite irriterad på allt, reklamen på spotify och stavfel på lillebrors önskelista. Usch.

Och jag är lite av en gnällspik men det skiter jag i. Det är höst. Mörkt. Tillåtet att klaga. Man får lov att fundera lite extra på saker som man egentligen bara ska skita i. Och att skriva texter som handlar om ingenting, som ingen förstår, det är absolut tillåtet.

Jag hade skrivit världens längsta text här. Om allt och inget. Men den försvann, puts väck. Jag blev lite lagom irriterad, och tänker absolut inte skriva om. Attans!

I alla fall. Jag vaknade vid ett idag. Det kändes som om jag nyss gått och lagt mig, men i verkligheten hade jag sovit i femton timmar.
Efter frukost och en stunds tv-tittande tog jag Thea med mig ut i skogen. Där ute var det mer höst än någonsin. Och det var rätt fint.

Nu är min praktik tyvärr helt slut. En vecka gick alldeles för fort.
Men idag har jag tatuerat bobby, som var min handledare, och fy för sjutton! Det är kul. Och jag är stolt.
Och nu; Idol.

Lite lagom kul att min bild på Bell hamnade i nya nummret av DigitalFoto?

UPDATE:
världens bästa mamma fyllde år igår, på självaste kanelbullens dag! Och inte nog med att denna mamma är den bästa av alla, hon är dessutom min mamma!

hösten har kommit på riktigt, fruktansvärt snabbt dessutom. Hej o hå.

min första prao-dag tog just slut. Jag har varit hos en tatuerare och ritat och steriliserat nålar hela dagen. Det är kul. Och imorgon ska det komma en hög fejkskinn på posten som jag ska få öva på. Ännu mer kul. 
 

Idag, första dagen på Oktober månad, rotade jag fram min gamla vinterjacka. I Oktober!!! det är inte kloooookt. Ehehehe. Det värsta är, att den inte ens är speciellt snygg. Jag trivs bäst i min skinnjacka. Converse och såna där tunna svarta strumpbyxor som egentligen är alldeles meningslösa eftersom de alltid lyckas gå itu. Och vinden blåser rätt igenom. Anyways, på med stora jackan och stickade strumpor. Det känns som om det redan är vinter, speciellt då mamma tjatar om julklappar hit och dit. Och vilken färg julgranskulorna ska ha i år. Jag vill inte ens tänka på vintern. För, om det är kallt nu, undrar då hur det är om två månader. Ruggigt.