vad sägs om lite snor? eller, dreggel kanske?

om jag helt fick bestämma hur mitt liv skulle se ut om några år. Då skulle det vara precis så här;

(ph: mike lundgren)
För det första skulle jag varit oförskämt snygg. Så fort jag vaknade, även med otvättat hår skulle jag varit snygg.

På dagarna skulle jag inte gjort något med stor betydelse. Kanske äta frukost på min finfina balkong med en fin vän. I timmar. Ni vet, massa gott te, nybakade scones (jag skulle definitivt inte vara glutenalergiker längre..) , tusen olika pålägg och hallon/rabarber marmelad (som är himmelskt god. åh.) I hemlighet skulle jag varit väldigt kreativ och duktig på det mesta.

vi kanske skulle fika såna här saker. jag har ingen aning om vad det är, men det ser ut att passa mig. Fluffigt och chokladliknande ♥. Den som har receptet kan ju mejla....hehe........

Jag skulle resa. Kanske till London.

Eller USA.

Och så skulle jag ha en valp som alltid var liten och aldrig blev rynkfri. Ungefär såhär söt. Och den skulle få heta Signe. Signe skulle ligga på min mage när jag sov, och ha en egen fåtölj i vardagsrummet.

Efter ett par år skulle jag ta tag i mitt liv och bli vuxen på riktigt. Men det är en annan femma.
bilder: 2 3 4 5 6

och här är några låtar att fördriva tiden med!

Detta är en oehört tråkig kväll. Fredagkväll till och med. Allt som skulle kunna förstöra en fredagskväll har redan skett. Jag sitter ensam, i tystnad. Jag gör ingenting. Så. Som utfyllnad blir det en bild från i somras, och en text, som inte har med någonting att göra, men som ändå passar in -från länken nedan.

I feel ripped off by Disney movies. I grew up believing that my very own Prince Charming would find me, and it would be lovely, and I would be happy forever and there would never be a spider in the bath, or a blown light bulb when I’m home alone, or a rainy day when I missed the bus. My Prince Charming would never let me feel sad. I honestly believed that, because seeing is believing, and that was all I’d seen.

But I was little then, and now I am fourteen years old, and I wonder if Prince Charmings even exist. I know I’m too young to feel like this, but I’m glad of it. I’m glad I’ve realized now that even if I did find that perfect boy for me, sometimes spiders might still crawl up through the drain and I might only see them once I’d gotten all my bubble bath and candles ready. And I know that bus drivers are dickheads and won’t stop driving for someone who’s running to the stop, even if I do find the love of my life. I am glad that I know, now, that it’s okay if I never have a man like Prince Eric or Aladdin. Because Eric fucked a fish lady and Aladdin wears stupid pants anyway, and they couldn’t solve all my problems with a pretty song and dance.

So I feel ripped off by Disney movies, because they lied to me when I was just a gullible little kid, and made me wish I could go to a ball and find the love of my life. I feel ripped off, because they made me hope for something impossible. I feel ripped off, because what I’ve learned in my short life is not to believe what you see in movies. And now, if my very own Prince Charming came along, I wouldn’t even see him.
lllänk till texten.(bild av mig sommar09)

Detta är Pernillas present. Formen avslöjade ganska snabbt att paketet innehöll marabuochoklad, men vad Pernilla inte visste var att det fanns örhägen också. Badabapapapaaaaa! 

Helene var hungrig och vi spelade världens äldsta upplaga av monopol. Figurerna var av väldigt brytbar plast...
 
Pernillas macka var... udda. Renkött och honung!
Och här är själva Pernilla, en väldigt morgontrött födelsedagsgris

Igår var jag på födelsedagsfirande hos Pernilla! Vi åkte i gigantiska pulkor efter traktorn och åt dajmtårta som var obehagligt god. Jag skrattade så mycket att jag har träningsvärk i magen och mina käkar var alldeles spända igår. 
Nu har jag precis ätit knäckebröd med ost ♥ . Dags för duschen!

Idag var det bowlingdax med mina småbrödrar. Jag vann, såklart. Woho! Vi var uppe med tuppen för att vara på plats först, (allt innan nio räknas som supertidigt på lovdagar...) vilket var tur. En halvtimme efter att vi hade startat så var det lång kö till banorna, bowling är tydligen en populär sportlovs-syssla.

Nu ska jag i alla fall få något i magen. Och sen ska jag ut.

canon eos 1000d + canon eos 50mm F1.8  Helene på bild!

Det var tänkt att vi skulle fota något kul.... det spårade ur totalt (som vanligt) och bilderna blev lite.... si och så. jag är inte nöjd men kände att det var dags att uppdatera.

Mamma och pappa är sjuka i maginfluensa. Jag har ont i huvudet och förkyld som aldrig förr. Lykke däremot är frisk. Och pigg. Och jag har passat henne nu sen jag kom hem från Moa, hon är.... krävande. Hitintills har hon ;

• matat hundarna med bitar av en disktrasa,
• kletat in sig själv i smör och ost,
• lärt sig öppna dörren till tvättstugan
• stängt av tvättmaskinen som jag höll på att tvätta (blev lite fundersam när tre timmar hade gått... så lång tid brukar det ju inte ta..)
• klätt sig i min jacka och mammas smycken.

Jag är mer än lättad över att Love kom hem nu och ger mig rast. Må jag icke bli ensamstående!!

Sitter hos Moa för tillfället.
Vi har mest ätit kladdkaka. Och nu färgar vi mitt hår. Grejt.

Dagen har sett ut ungefär såhär:



Den började i soffan med Thea i famnen och Lykke brevid. Det finns aldrig några bra program på tv vid nio så jag tittade på Mtv. Det var Kesha hit och tik tok dit. Väääldigt långtråkigt.

Kaffe i mängder innan min mage hade repat sig tillräckligt för att förtjäna frukost.

Hanna, som nog var mindre glad över mitt ständiga tjat;
"får jag sitta vid datorn?" -nej. "är du klaaaar snart?" -nej. "nu då?" -nej.

Sen kom lillebror hem med nya glasögon och vi tittade igenom broschyren med sportlovsaktiviteter. På måndag blir det film på bibblan, och på tisdag, då ska vi bowla!


Och nu sitter jag och lyssnar på musik inne på youtube. Spotify har tydligen bestämt sig för att inte fungera, vilket är fruktansvärt frustrerande. Menmen.

Idag hade jag oturen att vakna med extremt ont i halsen, magen och båda öronen.
Vad för lov ska detta föreställa?
Egentligen skulle jag jobbat just nu men det får faktiskt vänta. Jag dammade av kameran och tog några kort i stället. Shiluettbilder funkar även om hela ansiktet är uppsvullet och ser ut som ett mindre organiserat kaos.
 Och nu ska jag se om jag kan trycka i mig lite frukost (eller.. lunch kanske man ska kalla det?)

Jag gjorde en tårta.
Om jag skulle orkat (och inte varit glutenalergiker) så skulle jag bakat på riktigt, så blev inte fallet. Men en datagjord tårta är bättre än ingen tårta alls.
Jag är så grym på att blogga så detta är mitt hundrade inlägg. Hurra Hurra Hurra.



(också firar vi lite grann att det är fredag - godisdag WOHO!)

Igår beställde jag biljetten till årets Hultsfredsfestival. Det är en halv evighet tills dess, men det gäller att vara ute i god tid?
Så medans vi väntar på bättre (varmare i alla fall) tider så får biljetten sitta uppe på min vägg! I mars blir det Kent i malmö, och den 8/3... hahah... då ska jag banne mig på massage!

Jag och Lykke äter mellis. Och förövrigt är mellis typ världens gulligaste ord!

När saker och ting slutar vara så snyggt, ( jag menar , armbandet! kolla armbandet!!!) då ska jag sluta få ångest i min hjärna för att det finns så mycket jag vill ha, som jag inte kan få. Och jag hade inte tänkt fortsätta visa massa trams som jag vill ha, men önskelistan ska påbörjas i tid, right? Den andra maj smäller det och det är faktiskt bara... två, tre månader kvar? Nått sånt.
Så jag tänkte bara be födelsedagstomten att ta en titt på modekungen.se (aslöjligt namn btw)

TITTAAAAAA!! våra klasströjor har kommit! woho, pardey!
Vi kunde dock inte enas ordentligt, så vi har lite olika färger på dem, lite ljusblå och rosa, också dom där på bilden. Whatever. Tröjorna är skönast i historien och trycket är världens fulaste, det är alltså en ful liten tjock gubbe med ett huvud som säkert är en halvmeter i diameter. Till detta texten; fullproppad med kunskap nu vill jag JÄTTEHJÄRNA sluta..... Jag kan inte bestämma mig om jag tycker att det är skitkul, eller bara patetiskt tråkigt.

Dessutom så var jag inte i skolan den dagen då vi skulle skriva i våra namn som skulle tryckas på baksidan, så någon annan har skrivit minimalt i ena hörnet, emilia w. Och då menar jag verkligen minimalt!
Hahaha. Skitsamma antar jag. Ja. Eh.

Om fyra månader slutar vi. Shit-ass-happy!

Det känns lite såhär i mitt huvud just nu. Låt oss kalla det förvirrat, astrött, slut och slappt.

Tisdag. Två systrar har kräkts under natten och jag är så här
(<-------------------------------------->) rädd för att bli smittad av någon hemsk influensa eller något. Det skulle jag inte orkat.
Vi hade världens klurigaste matteprov idag och jag orkar inte tänka mer.
Hade inte mobilen på mig på hela dagen, fy för vad man känner sig handikappad! När jag kom hem från skolan var jag bombsäker på att den skulle ligga vid datorn, så när jag upptäckte att så var inte fallet, då blev det kaos i mitt huvud. Meeeeeen, som vanligt när jag har tappat bort någonting så fann jag den i fickan på min morgonrock. Och så var allt frid och fröjd.
The End.

God frukost på lördagen håller humöret på topp.

Min mage har stått rakt ut precis som om jag vore gravid, ända sen i lördags då vi firade Loves fjortonårsdag med frukostkalas. Tragiskt.

Detta är nog bland det finaste jag sett i mitt femtonåriga liv. Hjärtformade platser. Wow.

Jag tänker flytta till ett hjärta när jag blir stor. Helst den lilla sjön som - förövrigt, ligger högt uppe på ett berg i Indien.

Jag tänkte att det kanske kan bli lite ensamt efter ett tag, även om jag hade planerat att ta med mig alla de där människorna som jag behöver ha runt omkring för att överleva.    

Men sen kom jag på det - sommarstuga! Jag ska såklart ha en sommarstuga vid den där lilla sjön. En röd stuga. För rött passar till hjärtan.

     

I fredags åkte vi pulka på idrotten och fotograferade maten mer än vad vi åt av den.
Och om det inte vore för sällskapet så skulle skolan varit botten.

Nyss hemkommen från Moa och jag känner mig egentligen rätt så tvingad att plugga, men, det går inte som jag tänkt...

Det var tänkt att alla skulle komma till Moa med varsin glass-sort. Jag glömde min. såklart. (Jag bad till och med pappa köra inom coop så att jag skulle kunna köpa den där förbannade glassen. Vi kom ut med tacosås och nachos. Ingen glass i närheten.) Detta enorma problem löste vi genom att lässa upp en bit av varje sort i en tallrik till mig. Det blev faktiskt sjukt gott, fem olika smaker blandat i en enda röra. Hehe.

Vi kollade på film också, 500 days of summer. Och sen var det dags för charader, nödig Jesus rider till toaletten på en bock, iförd krusifix. Hmmm?



ska väl plugga lite nu då. Nationella börjar den nionde(!!!)