Två bilder till på min favoritiska lillasyster.

Yes. Några bilder fick jag allt. kanske fem, sen ville hon hellre springa runt och leka. Jag ville inte hindra henne.
Osäker på redigeringen....... HM.!

eftertraktad väderkvarn får stå för det färgglada!

Hej hopp.
Jag har en tvåårig liten flicka hängandes i ryggstödet på min stol. Hon gapar om att hon är en bebis, att bebisen är ledsen, och att jag behöver blåsa och krama bebisen. I verkligheten vill hon bara komma upp i mitt knä så att hon, så där hysteriskt som bara hon kan, får möjligheten att trycka supersnabbt på alla tangentbordets knappar.

Jag tror att jag ska ta med den lilla tvååriga flickan ut en sväng och se om hon kanske vill ställa upp på en bild eller två. Helst nu innan solen står som högst och bländar oss/ger fula skuggor/gör det svårt för mig att få rätt ljusmätning/ger mig mer redigering på lager. Typ.

(nu har hon förresten ändrat sig, "liten flicka!! liten flicka kraaaam? sitta??")

Nä, nu är jag banne mig tjurig.
Vi hade planerat Hultsfredsfestivalen sen tidernas begynnelse... (läs: förra årets festivalslut!) nu är det kört. Hultsfredsfestivalen slänger in handduken står det på hemsidan. Och "vi ser tillbaka på de tjutofyra tidigare festivalerna med stolthet", själv ser jag den tjugofemte som en käftsmäll.
Visst får jag tid till annat nu, musik hittar jag på spotify och tält, det kan man slå upp i trädgården, addera flottigt hår och tänder som inte borstats på en vecka så har du känslan. MEN ÄNDÅ!? Att lägga ner en vecka innan festivalen skulle ägt rum är bara pinsamt. Och att de dessutom inte lovar pengarna tillbaka är värre än att käka småsten sju gånger om dagen.

Antar att jag snart är på hugget igen, ska bara dö en stund först.

Lite såhär kan en tripp till Öland se ut;

Busiga hundar på stranden var kväll när det var dags för långrunda.

Bilden på väderkvarnen har en liten rolig historia bakom sig... och det hela började redan förra året. Min kamera var sprajsans ny, och jag tänkte att en väderkvarn, det måste man fota om man är på Öland! Så blev icke fallet, och denna sommaren var det mer eller mindre tvångstankarna som fick mig att ge mig ut för att leta efter en kvarn. På med inlines, åka 8km rakt fram, utan ett endaste motiv. åka 8km tillbaka. På kvällen hoppade hela tjocka familjen in i bilen för upptäcksfärd. Vi åkte samma håll som jag gjort tidigare, och, se på f*n - bara tvåhundra meter längre fram än där jag gett upp hoppet stod den. väderkvarnen. Det var bara att ta på inlinesen nästa dag igen. Och klick, klick, så var det hela över.

Denna bilden är faktiskt också lite rolig. Jag krånglade ner mig så långt ner mot marken jag bara kunde, också började jag känna en stickig lukt. Tänkte att det nog var något jag ätit och flåsade mot handflatan. Men så tänkte jag att jag har ju inte ätit något som kan lukta sådär under dagen... liksom, lök till frukost? nej.
Kom på att jag glömt borsta tänderna, kanske var det andedräkten ändå? Så åmandes på sunkig mark, med rumpan putande i vädret började jag slicka på min hand (har sett på Erik och Mackan att man ska göra så). Och efter att femtioelva bilar kört förbi mig kom jag på att blomman jag skulle fota tillhörde lilla familjen gräslök. Konstigt att det luktade lök då eller... jag vet inte...?


Vi hade fint väder hela veckan och lillasyster kom till ett paradis. Gungor och kasebana över allt. Sand, spade och vatten - kan det bli bättre?

Söta lilla Hanna påpekade att det var länge sen jag uppdaterade, och så här ligger det till;
Jag har tillbringat nästan en vecka på Öland. Sol, bad och inlines.
I torsdags kom jag hem rätt sent på kvällen och var ivrig att träffa värdlens-bästa-pojkvän-Adam. Så det gjorde jag - sov hos honom, och jobbade på fredagen.
Efter jobbet var det dags för midsommarfirande. Hoppa säck, binda kransar och äta jordgubbar med mjölk. Pigga (vissa i alla fall...) och glada hela natten och sova fram till ett på dagen.
Så var det lördag. Bio-lördag. Kommisarie Späck-lördag, med sallad från coop och lysmelk i godispåsen. Rätt mycket skratt och en god natts sömn.
Söndag. Idag. Bära in ved och tjäna en tusing. Ta en dusch, och... här är jag nu.

I fredags hade jag och Helene ett kalas tillsammans. Med ballonger och kritor och serpentiner och allt vad det heter. Ungefär såhär gick det till;

Fina vänner dök upp vid 6. Också var det flams och trams innan vi fick igång grillen!

Några hade tagit med sig pizza.

Medans vissa körde på mer klassiska alternativ. Själv åt jag majskolvar♥.

Vi hade kritor utspridda på borden så att man kunde klottra på pappersdukarna utan dåligt samvete. Det resulterade i många... kreativa skapelser.


Och här tar det slut... Inlägget var igentligen inte klart, utan sparat som utkast. Och nu är jag på Öland utan en endaste bild på datorn, så jag kastar upp detta. Yessssssss.

Pappsen är precis hemkommen från de förenta staterna. Och han hade med sig ett par nya converse till mig, finfint pappa!♥

Sitter nu och laddar över bilder från gårdagens partaj,

Och imorgon far vi till Öland!

Jag vet inte riktigt om jag borde skratta eller gråta med tanke på kvällens bilder.
För att ta det hela från början; Once upon a time....... i en liten, liten by, bodde en flicka med fyra syskon och deras mor. Fadern var och jobbade i usa. En dag sade flickans mor "Emilia, nu är det dags att testa om du verkligen är glutenintollerant" (på den tiden var läkarna inte så utbildade inom ämnet, och det fanns inte rätt hjälpmedel på sjukhusen för att kunna fastställa en diagnos för flickan. Då hon haft konstant ont i magen i nästan ett år prövades en diet utan gluten, flickans magbesvär försvann, men ingen var riktigt säker på att det var glutenintollerans som i grund och botten låg bakom detta eviga magont.)
Hur som helst, flickan gjorde som hon blev tillsagd och åt av alla frestelser som bjöds, mackor, bullar och pasta. De första dagarna gick bra och flickan fortsatte att äta den mat som serverades, inklusive gluten i alla dess former.
Men så en dag hände det förförliga; flickans magen sade ifrån, på skarpen. Aldrig hade någonting gjort såhär ont. Och så var det bevisat - flickan var officiellt glutenintollerant.


Ont i magen eller inte, jag packade på mig korv och majskolvar och traskade iväg till min kära vän Moe.

Maria, och en liten bit av Helene som förbereder grillen. Och en hög med superpraktiska färgglada plastglas - lätt att hålla reda på, svårt att ta isönder.

här har ni då Moa, väldigt road av att hennes hamburgare var en decimeter större än brödet.

Och Johanna, nöjd över nya brillor och god bratwurst.

möjligtvis en lite orättvis bild (underifrån + mat!?) men denna bilden fick vara med ändå för det var den sista som togs innan hemskhet nummer två inträffade; BATTERIET TOG SLUT!!!! 
alltid väl förberedd........................... 
Efter mat och väldigt mycket sol var det lek som gällde. Kubb, studsmatta och bollekar utan mening. Vi gick in, poppa popcorn, hade lång omröstning om vilken film som skulle sättas igång, och beslutade oss för rush hour. Och nån stans där i smeten fick jag så frukansvärt ont i magen att jag ville gråta. Så, tyvärr fick jag bege mig hemåt, men det var kul så länge det varade. Thx Moe!

...Och mina inlägg lyser med sin frånvaro. Likaså kameran, som ensamt får stå ut med att ständigt täckas av nya lager damm i något litet hörn. Lite tragiskt är det faktiskt, kanske inte just den biten med att jag inte bloggar (1. ingen dör utan mina tråkiga inlägg, och 2. det är sommarlov, och datorn borde inte finnas i mitt liv över huvud taget at the moment, men, den gör det ändå... well well) men att kameran inte används var dag så som den borde, det, mina vänner - är tragiskt!

Tyvärr har jag inte några bra ursäkter att komma med (och inga dåliga heller för den delen...). Men vad jag har, är några exemplariska äventyr för kameran;


♥ Grillkväll hos Moe imorgon
♥ Kalasdags på fredag
♥ En tur till Öland söndag - torsdag
♥ Midsommar, alltid trevligt 
♥ Bröllop x2

Och efter det får vi se vad som händer helt enkelt.

Nu är det läggdags!

Jag hade förberett ett evighetslångt inlägg, som sabbades totalt på grund av vår sega dator.
Det viktiga var i alla fall att vi slutade skolan igår, avslutning i matsalen/klassrummen i stället för idrottshallen som vi brukar... Det var sista gången vi fick uppleva skolavslutning på Norrevång minsann, och nu splittras vi. Börjar i olika skolor, olika klasser och olika inriktningar.
Jag kommer sakna min klass.
Roligt var i alla fall att jag fick ta emot bildstipendiumet! Hurra Hurra!

(nåt i den stilen)

I slutet av 2008 började det, då en matsal och ett kafé brann ner, och skjul på två skolor antändes. Och så fortsatte det. Bilar, ett låg/mellanstadie, ett klubbhus, en korvkiosk och för tre dagar sen, en fritidsgård.
Ändå blev jag lika förvånad i morse när vi fick ett samtal vid sju; "idrottshallen brann ner till grunden i natt, det blir ingen skola idag". Great?
Idag var sista skoldagen på Norrevångsskolan för niornas del, och det firar pyromanjävlarna med att bränna ner vår idrottshall. Jo, vi skulle ha fotbollsturnering idag, hela skolan. Och kommunen har nyss lagt över tre miljoner på att lägga om taket på hallen eftersom det gamla läckte in. Nä men elda ner skiten bara, göööör det. ÅRH!
Jag är arg. För att Eslöv nu måste lägga ännu fler miljoner kronor (och timmar!!) på att bygga upp en ny idrottshall, för att idioterna som ligger bakom inte blir tagna, för att vi ska ha skolavslutningen för sig i våra klassrum imorgon. Och för att det inte finns en enda person i detta avlånga land som tjänar på att byggnader brinner ner.

tre bilder från vår helg med klassen. nu ska jag glo på tv!

denna bilden tog jag till vårt tacktal....

För några månader sedan spelade vi i vår klass in ett litet videoklipp på två minuter var, vi sa ungefär "jag heter Klara och om tio år är jag musiklärare". Detta skulle då läggas i en s.k. tidskapsel tillsammans med andra bidrag, och sparas i tio år.
De flesta av oss försväntade sig en högutbildad framtid, framgånsrik och snygg och hela köret. Kul, tyckte vi, och hade inga som helst misstankar

Igår hade vi nior lärarmiddag på skolan, det var räksmörgås, kycklingfilé och chokladpudding från självaste mattanterna, även de kan göra god mat om de försöker!
Under kvällens gång håller sedan alla lärare och de elever som vill varsitt tal. Efter att 9a , 9b, 9c och alla andra hade fått höra dikter och hyllningar och "jag tänker på er när det varit en jobbig dag" så kom vår mentor upp på scen.
Han började med en liten berättelse om "en liten klass, inte så långt härifrån, som var väldigt lätt att lura...". Detta följdes av en hemskt generande remix av vår klass som, helt fullt allvarliga tittade in i kameran och skulle bli allt från jurist till delfinskötare och fotbollsproffs.
Mot slutet, när de flesta inte orkade skratta mer kom mitt klipp. Superglad Emilia som flackar med blicken och skrattar mellan varannat ord,  "om tio år är jag...... eh , hah, mammaledig" och därefter ett fånigt flin. Så brast det igen och efter mig kommer Artur "porrstjärna".
Det hela slutade med en rullande text, "yeah, RIGHT!"

KUL. väldigt kul...................................

adams student i fredags

Vet inte om jag behöver kommentera det faktum att jag är väldigt inaktiv at the moment.
Det är student och lärarmiddagar, avslutningstal och klassresor hit och dit.
Kort och gott, jag är rätt upptagen.

random.

Jo men jag skulle mest vilja säga att det är underbart väder idag.

helene för ett tag sen.

Hej. Jag har inte foton på gång. Jag har ingen lust och jag har ingen inspiration.
Kul i alla fall att det är tio skoldagar kvar, innan jag lämnar den där skolan för gott. Kul att det är första juni idag, dock tråkigt att första dagen på sommaren är mulen, kall och regning. Att vi skulle simma överdrivet månfa längder i 17-gradigt vatten på idrotten och att vi inte har något knäckebröd hemma nu när jag är supersugen på det.