bild från www.tantvarning.se

Ibland funderar jag på mig själv som gammal. Ganska ofta handlar det om hur jag kommer se ut, om jag kommer fika med mig själv varje fredag klockan tio och om jag kommer dricka kaffe, te eller kanske både och.

Idag, när jag satt och scrolla igenom tantvarning-bloggen tänkte jag på hur himla mycket tantsaker jag redan sysslar med. Såhär vid sexton års ålder. För att ge några exempel så älskar jag korsord, jag läser både Allas och Allers, jag använder mig av ord som "attans", "räligt" och "fräckt". Jag gillar att doppa småkakor i kaffet och det händer att jag drabbas av både sömnbesvär och värmevallningar, vilka är tydliga tecken för klimakteriet.

Också har vi ju det lilla fenomenet på bilden. Det var den som fick mig att riktigt inse hur illa läget faktiskt är.
Prata med okända människor. YES, I've done it. Och inte bara en gång, inte bara när jag frågat om vägen eller klockan. Jag gör det stup i kvarten, på tåget, i skolan eller i soffan på espresso house spelar ingen roll. För jag är en tjuvlyssnare och om jag hör något intressant får jag svårt att hålla käften stängd.
Och så var det med den saken.
Jag är nog påväg att bli tant.