nollfemnolltvå - en bildblogg.

Det vore bra om du kunde minnas.

om text. Permalink4
Det var jag som klickade dig rakt i örat  sist vi pratades vid, du vet då när jag la en timme och en kvart på att berätta om min situation och mitt behov av hjälp och då när du avslutade med att fråga hur gammal min dotter var. Minns du? Jag hade ingen dotter. Har ingen. Du skulle vetat om du lyssnade en timme och en kvart den där gången. 
Jag var hos er en gång i veckan. På helgerna i den där lägenheten på klostergården ibland. Det var mig ni höll öppet extra länge för så att min pappa kunde hinna från jobbet och sitta bredvid. Det var jag som kräktes på gästtoaletten längst till vänster innan jag gick vidare till väntrummet, varje gång jag fick komma själv. Det jag som fick skjuts till stationen efter alla möten, så att jag inte brände nån extra kalori. Minns du? 
Jag vet att mina journaler försvunnit nån stans ut från allt vad internet heter men du kanske minns? 
Jag var kortklippt. Etthundrasextiotre centimeter trettiosju kilo trettiofem grader röd basker blå jeans minns du?
Det var jag som stannade på barnpsykiatrin trots att jag blev vuxen och det var jag som hade ritat seriestrippen om glass som hängde på anslagstavlan med alla tackkort. Det var jag som tog itu det där porslinsdjuret bredvid näsdukarna en gång när jag blev alldeles för frustrerad. Det var jag som hade hellokittytrosor på varje gång inne i det extra varma rummet med helkroppsspegel och våg. 
Jag gick till psykologen som gick bort i cancer och till sköterskan som gick i pension samma höst. 
Det vore bra om du kunde minnas. 
#1 - - Ellen Lindberg:

Så starka ord.
<3

Svar: hm. säger man tack till det?
emilia

#2 - - Ellen Lindberg:

Hm, det beror nog på. Du har en förmåga att verkligen beröra med ord, och det bör du ta till dig. Det är en fin egenskap.

#3 - - När Annie fotograferar i Kalifornien:

<3

#4 - - Karin:

detta är väldigt rörande ord. väldigt (som tidigare nämnt) starka ord.

Till top