nollfemnolltvå - en bildblogg.

du är i alla fall inte sjuk.

om text. Permalink2
 
Vi sitter i soffan och jag har gråtit sen vi vakna. I en timme eller en och en halv har jag gråtit och han säger att det finns ingenting att gråta för. 
Han säger att han inte fattar. Att jag inte har något att vara ledsen över.
Jag förstår inte säger han och jag vet det för det finns inget att förstå.
Det finns ingen som förstår. 
 
Det är ju bra. Allt är bra. Släpp det bara du är frisk säger han men jag gråter och min kropp är gjord av bly men mina ögonlock är tyngre och det är svårt att andas svårt att kämpa svårt att finnas till och det går ytterligare en timme eller en och en halv innan han kokar havregrynsgröt på spisen. Du måste äta något. 
 
Och jag sitter på köksbänken och kollar rakt in i väggen och jag har täcke runt axlarna fastän det knappt får plats bland grytor och skålar och disk. Han häller socker över gröten och jag blir arg. Jag gråter igen och jag kniper och river på låren under täcket för jag äter inte socker på gröt. Jag har aldrig socker på gröt det måste han väl fatta vem fan har socker på gröt. Livet går isönder och allt faller ihop. Täcket trillar ner på golvet och jag är naken kvar bland disken. 
 
---
 
Jag får en ny skål gröt och täcket över axlarna igen och tillbaka i soffan där vi sovit hela natten. Andningen hackig och hulkande. Blicken vass och skarp. Det tar en timme eller en och en halv och gröten är orörd, hård i kanterna och alldeles kall.
Det rinner längs kinderna på hud som blivit rosig och torr och andas Emilia, andas, jag måste bara andas för allt är ju bra och halva dagen har gått och kroppen gör ont.
Bara andas.
Bara skärp dig.
Bara tänk på nåt annat,
du är i alla fall inte sjuk. 
Till top