nollfemnolltvå - en bildblogg.

KAKFAT.

DIY och tutorials. Permalink2
Jag har, som så många andra, knåpat ihop ett våningsfat av loppisporslin.
Med lite expertis av pappa gick det busenkelt!
 
I närheten av en av personerna jag jobbar hos bor ett gammalt par, säkert hundra år var är dom och mer än gärna sticker de ut huvudet genom en glipa i fönstret för att berätta om deras ungdomsår. Helst flera gånger om dagen, varje gång man lämnar hemmet.
För någon dag sen kom gubben ut och blockerade vägen en stund. Frun hade bakat kakor och han åt dom gärna direkt från ugnen sa han, med mjölk till förståss. Jag fick känna på hans armar och hans mage och stolt berättade han att det var kakor, som musklerna byggts av.
Och jo minsann sa han, för många år sen nu, säkert sextio, hade han ett jobb han inte ville ha med en platschef han avskydde och han utmanade chefen att möta honom på balkongen, tredje våningen. Så visst möttes dom där och gubben tog platschefen i brösthåren och tryckte upp honom mot räcket men inte var det nog. Långt utanför balkongräcket fick han dingla med benen och tro det eller ej sa gubben, men visst blev det en fläck i byxan. Tack vare kakorna försäkrade gubben och bara där, har vi en ypperlig anledning till ett bygge av eget fat.
 
Nu beger jag mig mot jobbet ett slag, hörs♥

en liten bläckfisk och ett skjutet kattdjur.

DIY och tutorials., om att rita., om instagram. Permalink1
PhotoInformationPhotoInformation
Nja. Pandan blev inte den första och sista osv. Olle ville ha en polare och lyckan föll på en blå liiten liten bläckfisk. Ett helt gäng vänner tyckte Olle att det skulle bli och ja, kanske blir det så, allt som går snabbt att göra är enligt mig roligt att göra. Som grädde på moset och pricken över i delar jag med mig av err pilskjuter kattdjur. Några minuter efter att bilden togs fick katten lite fläckar och tofsiga öron och vips så var katten ett lodjur. 
Imorgon är jag arbetslös men väljer att se det som frivillig ledighet. Jag ska äta långfrukost och mysa med mina söta syskon, vi kanske hörs lite, vem vet liksom. 

en onödig panda.

DIY och tutorials. Permalink10
Här är den. Klar. Min totalt onödiga lilla panda. Elliott fick den. Lykke ville ha den, så hon fick också den. 
HÄR samlar jag massor av såna här gosedjur, eller amigurumi som det tydligen heter när det handlar om virkning, och där ser alla så fruktansvärt söta ut att jag inte kunde motstå. Att min inte riktigt spelar i samma liga är nog en annan femma. Man måste ju börja nån stans tänker jag, men för min del slutar amigurumin nog redan här. 
Till top