en kattunge från idag.

och körsbär från igår.

Jag väcktes supertidigt av pappa och när jag insett att första lektionen var inställd var det försent att somna om.

numera går jag mest i skolan.

...är alla femåriga flickor som fnissar och frågar vad heter deeen, får jag klappaaa?

Semlan i pappas famn igår.

Jag sitter och gör upp planer i huvudet, på gymmet imorse snackade tränaren om en utmaning. Göteborgsvarvet 2011. Om jag vill? Oh hell yeah!
Tills dess är det femtiofyra veckor, så visst har jag gott om tid på mig att träna och förbereda mig själv (och kroppen).
Nu behövs bara lite tjat och valpögon från min sida, sen är jag på g!

Jag gjorde ett litet supersnabbt maraton nyss. Det började med att jag, precis som vanligt hade gjort kaffe, hällt upp i samma gamla vanliga kopp och adderat samma mängd mjälk som alltid. Var påväg mot datorn och tittade ut. Plötsligt händer det; solen försvinner och lämnar ett ljus som är perfekt för Selmas krångliga färgkombination. (ja, jag tycker att det är assvårt med ljusmätningen på en svart/vit hund!).
Jag fick lägga benen på ryggen (haha, fult uttryck förövrigt), hämta kameran fort som tusan och med lilla hunden under armen sprang jag ut. Klickade åt mig hundra bilder och hann in igen innan kaffet svalnat, score!

Jag skulle väl tippa på att det hela, inklusive redigering tog... en kvart? Och då hann hon till och med kissa!

Och sist men inte minst måste jag visa denna bilden. Lilla Selma fann ett jättestort tuggben, större än henne själv (vi har ju bullmastiff också!), och det såg rätt lustigt ut när hon lite desperat försökte dra med sig det ut på gräset. Resultat = fail.